Mot nya mål.

Nu har jag då bestämt mig.....

Ja vadå undrar man säkert...
Ska börja träna seriöst... har ju gått å degat ner mig under sommaren/hösten.
Så nu är det till att ta fram löparskorna och bege sig ut. Till sommaren ska jag ha bra kondis..så är det bestämt.

Men det kommer inte bli lätt. Är så svårt att gå ut själv och springa men nu har jag gett mig faan på att ta tag i det. Å känslan efteråt är ju så bra.

Så vad har mer hänt sen sist....
Ja du...inte så mycket....veckan med barnen bara rusar förbi....det känns som den går mycket fortare än den utan barn. Dock ska sägas att veckan med barnen är den man alltid vill ha. Se sina barn växa upp är så himla underbart. Bara man tittar på dem mår man så himla gott.

Annars har jag ju suttit en del vid datorn. Så lätt att fastna på dessa dejting-sajter. Och det finns en hel del trevliga människor där ute. Som liksom jag söker den stora kärleken. Men ännu har jag inte träffat nån irl....och vet inte om det kommer ske heller.

Igår fick jag dock flera mycket goda råd av en person. Rådet var att inte leta utan njuta av singel livet och sedan när man minst anar det så kanske man träffar nån.
Och personen har ju rätt. Så dåligt är ju inte livet som singel. Man kan göra vad man vill och när man vill. Så nu till löfte nummer 2. Njut av livet. Lev varje dag som om den vore din sista.

Sist men inte minst ska jag ut och resa i helgen. Kan inte avslöja vart och vilka jag ska träffa men lovar lämna en utförlig rapport på Söndag kväll.

Sköt om er därute och glöm inte göra snöänglar...hihi..

Många kramar Sami

Meningen med livet...

Vad är meningen med livet? Vi lever ju ett kort tag på denna underbara jord och glöms säkert bort rätt fort då vi gått vidare. Min mening med livet har alltid varit att skaffa barn. Då jag nu har 2 underbara söner är ju frågan vad nästa steg är? Har alltid drömt om det typiska svenssonlivet....radhus, många barn, vara gift, hund och Volvo ...hela kittet ha ha....

Men som jag skrivit om innan...hur hittar man en livskamrat? För det är ju typ det enda jag saknar just nu. Jag har 2 underbara söner, bor bra, har underbara vänner och ett ok jobb. Ska det vara så svårt för just mig att hitta någon? Det måste ju finnas en tjej därute som vill leva med mig. Jag tycker ju att jag har en hel del bra kvalitéer som kille. Är snäll, romantisk, charmig, gillar att lyssna och är barnkär. Oj vad man skryter nu då.... Men är det ingen som ser det?

Jag har genom åren alltid haft lätt att prata med tjejer. Men mitt problem är att jag bara blir kompis med dem. Jag är nog för snäll. Mig vill man ha som kompis. Jag ställer alltid upp, är en god lyssnare och tror jag är rolig att umgås med. Men det är samtidigt en svaghet. Tjejerna är helt enkelt nöjda med att bara vara kompis med mig istället för att se mina sidor som en blivande pojkvän. Ibland känner jag mig bara som nån som är bra att ha så länge man inte själv hittar nån. Visst kan man vara vänner, inte det jag menar....

Men jag kanske måste ändra mig lite. För det är ju inte fler vänner jag vill i första hand utan en livskamrat. En tjej som man kan prata om allt med. Dela allt med. Hon måste ju finnas där ute. Har ju varit singel ett bra tag nu och känner verkligen att det är dags att hitta någon. Så hur gör jag....det är den stora frågan....

Ja som ni märker så går sökandet vidare...har någon nått bra tips är det bara höra av sig...Kram Sami

Mina 15 sekunder i solen....

Ja hur ser mitt liv ut idag?'

Innan jag skriver nedan vill jag påpeka att jag absolut inte tycker jag e märkvärdig eller tror jag är nån kändis.....bara så alla vet det.....

Efter sommaren och allt vad det innebar så måste jag medge att det känns märkligt att folk faktiskt känner igen mig. Och visst jag klagar inte..är man med i TV får man kanske räkna med det. Men helt ärligt trodde jag inte nån förrutom mina vänner skulle lägga märke till mig i programmet. Jag menar..det är ju ändå mammorna som det handlar om, vi killar är ju bara med lite här och där. Men det är enormt viken kraft tv har. Det kunde jag inte tro i min vildaste fantasi. Visst satt några av oss som gick långt i Veronicas grupp och lekte med tanken men jag avfärdade det som osannolikt. Men det är faktiskt många som känner igen lilla mig. Jag tycker inte jag har gjort något märkvärdigt. Jag var med i ett dejting program på TV och sedan att det vart så populärt och att just gruppen jag var med i vart mycket i fokus är väl bara ren tur....

Jag tänkte aldrig under inspelningarna att jag skulle göra på ett visst sätt för att synas mer. Som jag skrivit innan har jag varit mig själv hela tiden. Sedan att det vart rätt mycket fokus på mig är väl en kombination av att jag alltid säger vad jag tycker och att andra var mer försiktiga. Det är väl bra TV som de säger.....Tycker dock att man alltid ska vara sig själv. Självklart önskar jag ibland att jag istället för att säga rakt ut vad jag tycker borde hålla det för mig själv men gjorde jag det skulle det inte vara jag.

Så när jag för första gången såg att folk verkligen kände igen mig tyckte jag det var pinsamt. Och i början tänkte jag alltid på att: undra vad de tänker om mig?
Men nu har det ju gått ett antal veckor och jag har till och med hunnit åka ur programmet så nu e jag snart mitt vanliga anonyma jag igen ler.. Reaktionerna har mest varit positiva. De flesta säger att de tycker jag varit bra som verkligen vågat visa känslor trots att det varit TV och att jag vågade lämna ut mig så som jag gjorde. När vi var på Golden Hits med delar av tv-gänget var det faktiskt flera som kom fram och sa att jag gjort det bra och att de gillade min tid där. Det gjorde mig fruktansvärt stolt men också generad. Så alla ni som kom fram...Stort tack för de fina orden.

Självklart har myntet 2 sidor och jag har även fått en del mindra roliga åsikter. Har fått brev hemskickade där personer tycker det var tur att Veronica skickade hem mig och att jag borde söka hjälp med mera....även folk har ringt på min mobil och lagt på luren. Jag tycker inte det är fel att folk har negativa åsikter om mig..det är faktiskt riktigt lärande det med. Dock är det trist att folk inte vågar skriva sina namn och stå för åsikterna. Jag respekterar alla som har en åsikt..både dåliga och bra, men våga stå för dem om ni skickar brev. Skriver man bara ett förnamn tar jag inte det på lika stort allvar. Dock fascinerande att folk lägger ner sån tid på att först hitta min adress, sen skriva ett brev och sedan skicka det...för jag var med i ett dejting program på TV..det är som sagt mycket fascinerande..

Till alla där ute...ha det bäst..kram Sami

Kärleken!

Varför ska det vara så svårt med just kärleken????

Det är ju ändå det finaste som finns. Att man har nån som alltid finns där och som man vet att man kan prata om allt med. Jag saknar det så oerhört mycket. Att få gå och hålla handen eller bara se in i ett par ögon som man älskar å den personen älskar en tillbaka. Nu när höst mörkret har lagt sig över vårt fina land är det extra tungt att vara singel. Jag har ju ändå varit singel i drygt 3 år tror jag det är. Visst har man träffat några men det har alltid blivit korta strul..av olika anledningar. Nu känner jag dock att jag verkligen vill träffa någon och ha ett seriöst förhållande med.

Det komiska är dock att jag tror mig ha hittat den perfekta flickvännen men hon verkar inte se på samma sätt som jag. Tjejen jag tänker på har allt...hon är charmig, gullig, har fantastiska ögon, gillar samma saker som mig och får mig att skratta. Sen att hon är världens snyggaste tjej gör ju inte saken sämre. Hon kan titta på mig å totalt läsa hur jag tänker. Och bara hon tittar på mig ler jag så där fånigt. Bara jag tänker på henne blir jag glad. Dock vet jag ju förstås inte om vi skulle funka som ett par men vi funkar bra tillsammans i övrigt så jag tror det skulle bli perfekt. Varför ska alltid jag bli kär i någon som inte vill ha mig...det är den eviga frågan.

Man kan ju inte styra över hjärtat och blir man kär så blir man. Dock blir det svårare och svårare för jag har försökt att stänga av känslorna men det går tyvärr inte. Jag har ju insett att hon inte vill ha ett förhållande med mig men vad gör man om man inte kan sluta tänka på henne????
Har försökt att dejta andra tjejer men varje gång har jag suttit å tänkt på henne istället och jämfört. Låter kanske sjukt men så är det. Hon har i mina ögon verkligen allt. Vem är denna kvinna kanske ni undrar..ja du..det tänker jag inte avslöja ännu men kanske nån dag säger jag vem hon är...

Ja det kanske inte vart mitt mest positiva inlägg men kände för att skriva av mig lite...Många kramar Sami