Djurgårdens allsvenska säsong 2009.

Ja herregud vilken säsong det blev. Extra lång också med tanke på att vi var så dåliga att vi slutade på kvalplats och fick spela 2 nervösa matcher till innan det allsvenska kontraktet säkrades.

Säsongen har varit en enda lång plåga. Många spelade har underpresterat å det grövsta och sedan har vi dragits med ovanligt mycket skador kan jag tycka. Skador på våra nyckelspelare till råga på allt.

Ska inte orda så mycket om själva säsongen då jag skrivit om den då och då här på bloggen utan ska skriva om den absolut sista matchen denna säsong.
Och vilken match det blev sedan.

Jag själv hade redan räknat ut laget och var helt inställd på superettan nästa år men laget och en viss M. Jonson ville annorlunda.

Det var verkligen spel mot ett mål i den här matchen men ju längre första halvlek gick och man fortsatte bränna målchanser så ju mer nervös och spänd blev man.
Dock får man till slut göra ett mål. Ett riktigt slumpmål där en misslyckad frispark hittar fram till en glödhet J. Tauer som helt fri med målvakten hur säkert som helst prickar in 1-0 för Djurgården.

Efter det fortsätter man anfalla på bred front och sedan gör C. Yuossef 2-0 och redan här är man i himlen. Hur kunde man hämta tillbaka försprånget och radera ut det dåliga resultatet i match 1.
Men här blev Djurgården lite försiktiga och det höll på att straffa sig. Man låter Assyriska få mer boll och skapa målchanser och i det här laget om de gjort mål så hade Djurgården tvingats göra ytterligare 2 mål. Så man var verkligen nervös innan slutsignalen gick. Det var faktiskt en lättnad för nu hade inte Assyriska längre fördel av om de gjorde mål på bortaplan. Förlängningen börjar lite trevande och Djurgården blir tillbakapressade rätt rejält.
Dock lyckas man hålla målet undan från påhälsning och sedan i den andra förlängningskvarten tar Djurgården över igen.
En pånyttfödd M. Jonson leder Djurgården och gör lite som han vill på plan. Sedan når man himlen i både lycka och extas så nämnde M. Jonsson med 3 min. kvar av förlängningen nickar in 3-0 till oss.

Tror alla i hela Fagersjö hörde mina glädjeskrik.

Nu så här efteråt innfinner sig mer lättnad än lycka. För trots att man fått vara med om en snudd på unik upphämtning av säsongen så ska man inte glömma hur dålig den varit.
Varför har så många spelare underpresterat och sedan alla skador.
Det är något vi måste få bukt med till nästa säsong och sedan vill jag att vi förstärker truppen. Och då menar jag förstärka, inte som det varit i år då man plockat in yngre eller okända äldre spelare från lägre divisioner. Nu måste man våga satsa på spelare som går rakt in i startelvan och höjer kvaliteten på laget.
För bevisligen håller inte årets trupp någon vidare nivå.

Men ändå ett stort tack Djurgården för att ni gjorde det omöjliga.
Känns rätt härligt att man får följa allsvenskan ytterligare 1 år.

Ciao Sami